digital runskrift

Det är märkligt hur man kan vakna upp en morgon och förnimma en känsla av lycka medan man vaknar upp en annan och känner sig semideprimerad eller som också kan inträffa, att man har en varken-eller-känsla. Idag hade jag dock en av de sällsynta småglada morgonar som ungefär är lika vanligt som att Hale-Bopp passerar jorden. Okej, det kanske var att ta i men poängen är att det inte är varje dag man vaknar upp och svävar på moln av lycka. Men vad kan denna dags någorlunda positiva känsla bero på frågade jag mig själv och började livligt spekulera. Kan det vara den kommande tentan eller att TV6 visar Champions League matcher både tisdag och onsdag nästa vecka? Kan det vara att dagarna blir kortare och kortare medan nätterna blir längre och längre eller att jag tittade på ett par avsnitt igår från Kvarteret Skatan? Kan det vara mitt nageltrång eller att senaste skivan från Alter Bridge är ett mästerverk? Jag nominerade tre av alternativen som favoriter till att gå vidare till final. Väl i finalomgången hände något som jag hade anat redan början. Det blev oavgjort. Så min konklusion av det hela är att denna morgons antideppiga känsla är en kombination av TV6 satsning på fotbollen, Tord och Pauls ärlighet till varandra i Kvarteret Skatan och Ties That Bind, Come To Life samt titelspåret Blackbird (för att nämna några) från Alter Bridge senaste. So long!

Who's the man? I'm the man. One more time... I'm the man. Got it? I'm the man. In your face brotha.. Spöade min bror i badminton idag. Första set var relativt jämt men sedan drog jag ifrån. Det bör tilläggas att jag spelade med ett trasigt rack men det märkte jag inte förrän efter första set. Det hade spruckit och var lite böjt men bevisligen gick det ju att spela med det ändå. Tror min bror fick en psykologisk käftsmäll när det gick upp för honom efter första set att jag kicka hans ass med ett defekt rack vilket gick ut över hans prestation under vårt fortsatta spel. Antar att han blev helt knäckt. Det hade i alla fall jag blivit om situationen var den omvända. Jag hade nog förnekat denna dags existens i all framtid.

Nu till något annat. Min gitarristkarriär går framåt. Tycker jag själv. Jag är inte hundra på att mina grannar instämmer. Jag hittade ett filmklipp med John Petrucci, gitarrist i Dream Theater, på Youtube och den är grymt rolig. Det är lite i en sådan drömvärld jag lever mig in i när jag lirar.


Jag passar även på att lägga upp Trivium's musikvideo till Becoming the Dragon. Jag förstår till fullo att de som har tittat på teasern som jag publicerade för ett par inlägg sedan har väntat otåligt.

Nu åter till att studera pseudovetenskap och Karl Poppers teori om falsifiering. Väl mött, ha det gött.

Kära läsare. Har du/ni någon gång vaknat på morgonen och haft en känsla av nedstämdhet? Man känner sig lite smådyster i höstmörkret som för varje dag får ett fastare grepp med sin järnklo och väntan på våren är lika plågande som det är att betala tv-licensen. I så fall kan jag meddela att ni inte är ensamma. Nedan listar jag några ting som gör det extra svårt att inte göra ett seriöst försök att gå i ide och vakna upp lagom till påsk.

• Nudlarna i den lokala affären har gått upp i pris
• På min parkering står det fortfarande ingen Ferrari
• Endast ett avsnitt av "My Name is Earl" visas på måndagar på 6:an
• Jag äger ingen 42 tums plasma-tv
• Stig har slutat i ICA-reklamen

Jaha, är detta slutet? - kan man fråga sig efter en genomgång av listan. Svaret på denna fråga kan formuleras på följande vis: Ja, om det inte vore för

• att Euroshoppers ravioli bolognese är billig (800 gram för 7,90 kr tror jag att det var)
• att In Flames är i studion och jobbar med den kommande plattan
• Champions League (fotboll)
• Simon Pegg's briljanta skådespelarinsats i "Shaun of the Dead"
• att även gitarristguden Kirk Hammett i Metallica har jobbat på Burger King liksom jag

Som man ibland har fått höra; efter regn kommer solsken. Man kan ju hoppas men det är inte alltid riktigt sant. I somras var det ju mer som; efter skitväder kommer ännu mer skitväder. So long!

Muthafucka! Hade en grymt läskig och konstig dröm för någon natt sedan. Jag var ute i naturen och vandrade lugnt i mina egna tankar. Allt var frid och fröjd tills jag slogs av en tanke att folk kanske kunde förvandlas till zombies. Jag blev rädd så jag klättrade upp i ett träd och som av en händelse kryllade det helt plötsligt av zombies som ville äta mig levande. Vilken tur att jag hade gömt mig i ett träd. Men givetvis var trädet genomruttet och sekunden efter att en flock zombies hade passerat under mig bröts grenen som jag hängde i och jag föll ned till marken med ett brak. Sedan var jakten i full gång. Med hundratals äckliga och hungriga människoätande zombies efter mig sprang jag in på ett hotel och gömde mig i ett rum där tyvärr en zombiefamilj redan hade checkat in. Sedan fick jag slåss bäst jag kunde. Därefter vaknade jag. Så nu funderar jag lite på vad denna dröm kan betyda om den nu betyder något. Jag kanske får en förklaring när jag har kommit lite längre fram i mina psykologistudier. Undrar vad Freud skulle säga. Antagligen något snuskigt. Eller så kanske jag ska tolka drömmen som en vink att jag har sett lite för många sådana filmer. Hur som helst klarade jag mig från att bli föda åt familjen zombie. Jag kanske borde bearbeta denna upplevelse med att titta på "28 veckor senare".